»Jag ser en glädje hos barnen som idrottar«

– Jag upplever att det är enklare för mig att utveckla de barn som även tränar på Parasportskolan. De är mer motiverade och mer medvetna om sin egen kropp och hur de kan röra på den.

Det säger Nóra Kalocsa. Hon är senior conductor på Move and Walk i Solna utanför Stockholm vilket innebär att hon arbetar med konduktiv pedagogik med inriktning på fysisk funktionsnedsättning.

– Jag har ett helhetstänk när jag träffar barn och vuxna med främst neurologiska skador som tillexempel CP-skada. Jag tittar inte bara på den fysiska symptomen utan även på det sociala, det kognitiva och på kommunikationen. 

Det var när hennes mamma fick en skada och behövde gå med käppar som hon bestämde sig för yrket.

– Jag såg hur begränsat hennes liv blev. Att få träffa personer som har komplexa svårigheter i livet och hitta sätt att få dem att bli mer självständiga i sina liv betyder mycket för mig, säger hon.

Nóra Kalocsa har besökt Parasportskolan flera gånger.

”Rörelseglädje handlar om att göra en aktivitet som utlöser glädjehormoner hos en. Man blir inte trött av aktiviteten utan piggare och gladare än innan”, säger Nóra Kalocsa.

– Jag var nyfiken på hur de har utformat träningen och har sett att på Parasportskolan kan alla göra en mjukstart in i träningslivet. De väntar in deltagarna som får göra i sin egen takt och utifrån sina egna initiativ. Parasportskolan har en rolig form att börja röra på sig och jag ser en annan nivå av glädje hos barnen som idrottar, de blir stolta och mer självsäkra när de har klarat av en aktivitet.

Hon säger att det är viktigt att utmana barn med funktionsnedsättning så att de kan utvecklas.

– De kan jättemycket och det gäller bara att visa vägen. Till Parasportskolan kan alla oavsett funktionsnedsättning komma och dessutom välkomnar de hela familjen så att de kan vara aktiva tillsammans, säger Nóra Kalocsa.

Vad gör rörelse för skillnad för barn med funktionsnedsättning?

– De får bättre hälsa naturligtvis. Men att lära sig att röra sig bättre ger även mer frihet och de behöver inte lika mycket hjälp för att kunna vara delaktiga i sina egna liv. 

Text Mia Sjöström – Bild Ari Luostarinen